De väldigt högljudda protesterna mot ACTA, lagen som i jakt på användare som bryter mot upphovsrätten samtidigt som den inskränker friheten på Internet genom censur och utökad bevakning, har givit resultat. Flera länder backar nu.
Först ut var Polen som, enligt SVT, fick kalla fötter och lade ner projektet. Därefter har samma sak hänt i länderna Tjeckien, Slovakien, Lettland, Tyskland och Rumänien. Än så länge har inte Sverige backat, men vi får väl hoppas på det.
I januari skrev 22 av EU-länderna plötsligt på ACTA-avtalet under ett möte i Japan, men även om man skrivit på avtalet så innebär det inte att lagen kommer att införas. Det är därför många protesterar just nu.
Under lördagen i helgen som gått genomfördes återigen demonstrationer runt om i Europa, så även i Sverige. Jag skrev om de kommande demonstrationerna under fredagen, läs mer här.
Syftet med ACTA är som sagt att jaga piratkopierare, och då inte bara inom musik och film, utan även medicin och kläder, för att ta några exempel.
En del hävdar att det bara är storpirater som tjänar pengar på det som kommer att åtalas, men det sa de om Ipred-lagen också; och sedan dess har man jagat privatpersoner som laddat ner enstaka filmer.
Kritiken mot Acta, Anti-Counterfeiting Trade Agreement, handlar om att det påtagligt skulle inskränka friheten på internet, genom censur och utökad övervakning.
Och oron för att Acta ska begränsa friheten på nätet, med förevändningen att piratkopiering ska hindras, har orsakat kraftiga protester från internetanvändare runt om i Europa de senaste veckorna.
Rumäniens premiärminister förbereder ett mycket tydligt svar, skriver DN. Inte alla EU-länder godkände ACTA, men 22 av 27 stycken skrev som sagt under avtalet i Tokyo den 26 januari.
Lättare att spåra IP-nummer i Sverige
Svenska Dagbladet skriver idag (läs också Computer Sweden) om att regeringen kommer att lätta på reglerna för att spåra personer på nätet. Hittills har det krävts att misstänkt brott ska ge fängelse för att polis och åklagare ska kunna begära information om vilken kund som tros ha använt ett IP-nummer vid ett visst klockslag.
I framtiden ska man kunna begära ut den här informationen oavsett hur ringa brottet är. Syftet är att dels kunna jaga fildelare enklare, men också för att ta hand om nätmobbing och grooming.
Å andra sidan får man fortfarande inte göra husrannsakan utan att det gäller brott som kan ge fängelse. Därför är det tveksamt till att informationen om IP-numret håller som bevis. Det krävs att man kommer över datorn som använts för att kunna spåra vem som verkligen gjort brottet. Och inte ens då håller bevisningen.
Det är därför som alla domar som görs bygger på att den misstänkte har erkänt.
